att vilja

Usch, All denna negativitet som finns vart man än går! Ens "vänner" öser bara på mer och mer. Hur orkar man?!

Samma sak när det gäller sambon. Han var på färjan igår till idag med sitt jobb och han lovade att han skulle ringa minst två gånger (som vanligt när han jobbar så ringer han flera gånger) men nej, inte en enda gång på 1,5 dygn! Tycker inte jag är okej när han vet hur gärna jag vill säga godnatt och så innan jag sover. Men nej, han ringer NU kl 18.00 och då jobbar jag så kan inte svara. Ringer upp honom och då svarar inte han! Ååååååh blir så satans arg alltså!

Äh, skitsamma

Sådär, då rullar vi in på ett nytt år och tar nya tag! Detta året ska bli det bästa i mitt liv. Kanske också det jobbigaste också. Men vi får tänka positivt och jag är så jäkla glad att jag har min sambo. Han är alltid positiv till det mesta!

Nyår var lugn, vi var hos ett par vänner och de berättade en väldigt glad nyhet - de ska ha barn! Dock är det inte säkert att det blir nåt då han har försämrade spermier och de har redan fått ett missfall & gjort en abort. Så håller alla tummar och tår att det ska gå vägen!

Detta året ska bli MITT år. Mitt och min sambos! Inget kan stoppa oss.

Ett tag sen jag skrev, har väl inte mycket att uppdatera om då ingenting händer än sålänge. Men ja, det kommer väl! Märkte att jag inte kunde göra "nerhopp" i texten så allt blir som en klump av text.. Så får det bli när man är för lat för att sätta sig vid datorn & blogga via mobil. Hur som helst, idag är det som nämnt nyårsafton och jag är sådär pigg. Skulle jobbat på 5an idag 7-18 men har åkt på en duktig förkylning så fick ringa igår och lämna återbud tyvärr :( hade varit goa pengar men måste se till så jag är frisk innan jag går till gamla människor så jag inte smittar ner dem.

Idag ska vi till Jocke & Sofie i Rödeby för lite firande. Ska strax hoppa in i en dusch och sen bara slappa några timmar så håret hinner torka. Fönar jag de så blir det jätteslitet så vill undvika det.. Haha fan va jag babblar!

Puss

Idag är det en jobbig dag, min sambo jobbar länge och jag ska med jobba vid 4. Dock på en avdelning där jag egentligen inte alls vill vara, men man får bara bita ihop och se glad ut. Känns som om hela världen är emot mig, jag går här ensam hemma med mina kisar och orkar verkligen inte göra någonting. Inte ens städa även om det ser ut som fan här! Ingenting..
Sambon jobbar som sagt och hela denna månaden är det jättemycket att göra för honom. Julborden och allt sånt har satt igång och när han kommer hem om kvällarna är han ju såklart helt färdig, medans jag är relativt pigg och behöver prata av mig lite. Så denna månaden är hemsk. Riktigt hemsk!

Iallafall, angående "barnfronten" så står det väldigt stilla nu. Vi ska väl sätta igång hela proceduren efter nyår någon gång.. Att det ska vara så krångligt allting.. Fyfan

Ligger just nu i sängen & fick precis en sån satans oro/ångestkänsla.. Fick ett brev hem från sjukhuset idag där det stod att "mikroskopiska undersökningar visade att dina äggledare var skadade pga en tidigare inflammation i buken" och nu kan jag inte sluts tänka på det & vara det minsta positiv! Jag kommer nog aldrig lyckas bli mamma. Jag kommer nog aldrig kunna ge min sambo det han mest av allt vill ha, det vi båda mest av allt vill ha!
Det är väldigt vanligt med missfall när man gör provrörsbefruktning och det känner jag på mig att det kommer drabba mig. Hur fan ska jag kunna tackla det?! Missfall på missfall på missfall.. Usch!

Jag vet att jag har massor med människor runt om mig som stöttar mig, men det kommer nog inte spela någon roll. Detta handlar om mig. Bara mig! Jag tror inte jag kommer kunna tackla det.

Varför ska det vara så lätt för andra att bli gravida? Varför ska det vara så svårt för mig?

Lördag idag. Flytten är igång och vi har numera endast våra sängar, tv & en bänk kvar i lägenheten. Ja våra kläder också förstås. Sen är allt i huset! Fast det blir inte riktigt ännu, vi får vänta ett tag med det då husets ägare (min sambos pappa) i stort sätt vägrar flytta innan 15 november.. Lite segt men ja! Det ska väl kanske gå och ändra på!

Hur är det med mitt ärr då? Jo, förutom att det har börjat vara och äckla sig så tycker jag att jag läker bra! Känns lite mysko inne i magen men det lär väl lösa sig det med. Iochförsig så är var inte farligt, då det är bakterier och skit som ska ut, så det är bara bra att det varar även om det ser riktigt äckligt ut.

Idag jobbar min sambo länge.. Så jag är helt ensam hemma :( ska kanske åka in till mamma men har ingen bil så jag får se. Hade varit skönt, men att sitta på ett tåg nu känns inte jättelockande faktiskt. Blä!

Nix, frukost nu & sen ringa Linda!
Puss

Usch idag är en sådan dag då man ser bebismagar överallt och bilder på massa nyfödda. Varför kan inte jag få vara som alla andra och fungera jag med? Varför ska allt som bara är skit drabba min kropp?

Livet ska väl inte vara rättvist, men aldrig trodde jag att det skulle vara SÅHÄR orättvist :( Detta drabbar en av tio personer. Tio av hundra. Varför blev jag tillhörande just den lilla procentandelen? Jag hatar livet just nu, även om det finns så mycket annat jag borde bara tacksam för och som jag haft mycket mer tur i än vad andra haft. Men vad hjälper det nu? Att få barn är ju meningen med livet och det ska inte behöva vara så jävla svårt och inte behöva göra så jävla ont!

Usch vad livet är pest och pina ibland!

Har packat en låda med porslinssaker idag. Förhoppningsvis så får vi plats med alla kartonger som är färdiga i huset nu, så vi kan se hur golvet ser ut nu förtiden ;)
Skämt å sido, vi behöver nog få ut så mycket som möjligt idag, för att se vad som ska slängas och sparas. Och få lite ordning och reda för här hemma ser ut som ett helvete! Haha flyttkaos!

Usch, jag skulle vilja tattuera mig! Vet bara inte vad.. Eller jo, jag vet vad det ska stå för men inte riktigt vilket motiv. Jag ska ha fem små grejer (oklart vad för nåt!) någonstans på kroppen, antagligen på vänster underarm där "gäddhänget" är typ. De fem sakerna ska stå för mamma, pappa & mina tre syskon. Har inga idéer alls, för alla andra har redan gjort det jag funderat på, typ fåglar (svalor) blommor, mm. Så trist! Men lutar mot fåglar ändå, så snyggt ju!
Nä, packa lite till!

Glöm inte, du är unik! <3

Söndag, snart en hel vecka sedan operationen. Jag kan mer och mer gå runt och klara migsjälv, packar lite här och där och sådant. Känns lite bättre, även om det inte är det fysiska jag plågas av, utan det psykiska.
Iallafall, ligger fortfarande i sängen och ska strax gå upp. Kunde inte somna om när sambon gick till jobbet utan ligger klarvaken! Så är det ibland!
Har legat och spelat Wordfeud och kan inte riktigt (ännu) förstå att man kan bli beroende av det, men det kommer väl. Kul är det iallafall!

Idag slutar sambon vid 4, och då ska vi börja lasta in lite lådor i bilen för att ta med ut till vårt hus som vi ska få hyra av hans föräldrar. De kan inte ha det kvar då det är lite komplicerat med förhållandet där, äh behöver vi inte ta upp. Men dit ska vi flytta! Det är hans föräldrahem så han har vuxit upp där och det ville vi båda att våra barn med skulle göra, då det ligger skitfint vid havet! Underbart..

Men ja, nu blir det ju inga barn på ett tag så vi hinner få färdigt huset så som vi vill ha det (har sina skönhetsfläckar) och vi hinner resa, som jag alltid sagt att jag ska göra minst en gång innan jag bildar familj. Så det är så det blir!

Funderar starkt på att gå upp och äta nåt, ifall vi har något alls.. Denna veckan har det inte handlats mycket, men det är väl rätt logiskt? Haha. Så kanske handla lite ikväll eller något, återstår att se!
Ha det bra sålänge.

Ärren har börjat klia, ett gott tecken på att det läker! Har varit ute och gått lite längre idag än bara runt hörnan och tillbaka, så det känns bra! Går bättre och bättre med det fysiska.
Det psykiska är väl inget förändrat direkt, fortfarande ledsen men hjälper att prata om det med min fina man. Vi är ändå två.
Svärmor har också varit här och lämnat en fin present, en ängel. Så vacker och den gick direkt in i hjärtat! Tackar hjärtligast <3

Ligger nu och kollar på Extrem Överlevnad på Discovery, vilket vi brukar somna till. Sambon duschar och sen kommer han till mig och gosar hoppas jag ;)
Hoppas ni haft en bra kväll!
Godnatt.

Gillar inte känslan av detta. Att inte ens kunna glo på tvn utan att bli påmind om allt som hänt. Ärren känns lite, svider och så som det brukar och ska göra när någon skurit i en.. Men ärren i huvudet och i hjärtat känns tusen gånger mer, det är inte ångestkänsla utan något helt annat. Kan nog inte ens sätta ord på det, man måste nog upplevt det innan man vet.

Ska försöka äta något nu innan jag tuppar av.